Leva som skejtare

I slutet av 50-talet kom den första skateboarden och i Sverige var det som mest inne på 70 och 80-talet och influerades mycket av surfing-sporten som då blev populärt. Att skejta innebär en del risker då man riskerar att skada sig rejält om man tappar kontrollen på brädan. När skateboarden började användas så åkte man fritt på gator och använde trappor och räcken för att göra trix och det var enkelt att man skadade sig. Idag finns det hallar och skejt-ramper som är byggda för att skejtare ska kunna åka och träna någonstans, så att man inte bara behöver åka på öppen gata. Det finns även bra skydd att använda för både knän, armbågar och händer som är de mest utsatta områdena om man råkar falla. I skejthallen så kan likasinnade mötas och dela sitt intresse under mer säker åkning och många gamla skejtare från 70-talet som idag har barn har kunnat återuppta sina barndomsintressen tillsammans med sina barn i skejthallen.

Att skejta – en bra och billig träningsform

Att åka skateboard är helt klart för alla åldrar och är dessutom en mycket bra träningsform. Många skejtare skulle helt klart säga att det är sammanhållningen som man får tillsammans som gör det hela så roligt. Det som också gör sporten rolig är att man hela tiden kan förbättra sin åkning och lära sig nya saker. Att åka skateboard ger dessutom jättebra motion och vardagsträning för både kondition och styrka, dessutom är det en väldigt billig och fri sport som blir mer som en livsstil än bara något man gör för att träna. I skejthallen så möts skejtare i alla åldrar och delar sin passion och lär varandra nya saker. Den utrustning man behöver är en skateboard, åkskydd, bra skor och en hjälm så har man allt man behöver för att börja åka. Något som många skejtare har gemensamt är att de verkar vara riktiga livsnjutare som tycker om fart och nya äventyr. Man finner gemenskap i skejtingen och frihet i att vara utomhus mycket tillsammans med sina likasinnade vänner.

Olika stilar att skejta på

Inom skejting så finns det ett par olika åkstilar som kan delas in i två olika grupper. I den ena gruppen är skejtaren mer inriktad på att lära sig lite svårare trix och baserar främst sin åkning på detta och den andra gruppen använder mer brädan som ett färdmedel för att ta sig fram. På 70-talet var just street-skejting vanligast men idag finns det fler åkstilar så som Freestyle, Park och Cruising. Att ha en bra och säker utrustning är jätteviktigt, särskilt att man har ett par skor som ger bra grepp om brädan. Hemma kan det vara bra att ha ett par sköna birkenstock att avlasta de trötta fötterna med när man inte är ute och skejtar. Det finns många bra klädmärken som gör kläder och skor i ändamål för just skejting som är både snygga, bekväma och funktionella när man åker. Skejting är helt klart en både rolig och äventyrlig sport som passar personer i alla åldrar.

/av

Bygg din egen skatepark

Det är inte alla som har turen att bo precis bredvid en häftig skatepark. Visst, man kan ju rulla iväg en ganska bra distans på brädan men visst vore det skönare att ha en park precis runt hörnan. Så varför inte bygga din egen? Det kan vara enklare än du tror – beroende på dina ambitioner så klart! Enklast är nog att ta kontakt med en erfaren entreprenör om du vill ha en riktigt professionell skatepark. Men en lite enklare variant kan man nog fixa själv. Surfa runt på lite olika sajter för att kolla in några skateparker du gillar, där kan du hämta inspiration och idéer för just din park. Sen är det bara att komma igång och börja bygga!

Möjligheterna är oändliga

Nu när tankarna har börjat rulla kan du försöka identifiera just hur din park ska se ut. Det finns en uppsjö av möjligheter och det är bara dina ambitioner (och kanske din budget) som begränsar. I södra Sverige växer antalet skejtparker och nu verkar det som att Stångby, Genarp och Veberöd kommer att få sina egna parker. Men kostnaden för en ny skejtpark verkar här nära på astronomisk. kan summan landa på svindlande 6,5 miljoner kronor mån tro? Visst, det beror kanske på om det ska vara en inomhus eller utomhusanläggning, i trä eller betong, och självklart hur många olika moment som kommer att finnas i parken. Det börjar också bli vanligare med så kallade skejtvärldar, det vill säga flera olika parker bredvid varandra men där varje park riktar sig till en viss åkstil. Man kan ju tänka sig att en skejtvärld bestående av flera quarterpipes, trappor, bowls och andra häftiga objekt kommer trissa upp kostnaden.

Sveriges kanske roligaste skejtpark

I södra Stockholm ligger Sveriges kanske roligaste skejtpark – eller skejtvärld för att vara helt korrekt. Mestadels byggt i betong, här i Högdalen hittar du ett freestyle områden, en bowl, och ett Mega Ditch område (en slags slalombana med koner). Hela området uppgår till ungefär 5500 m2, nästan lika stor som Stapelbäddsparken i Malmö vilken är störst i Sverige. En sådan anläggning kostar ju förstås på och ett lån kan vara läge att fundera på. med hjälp av Enklare.se kan du jämföra olika lånelöften. Du fyller helt enkelt i en ansökan direkt på hemsidan och sen återkommer bankerna med sina erbjudanden till dig. Högdalens skejtpark byggdes 2011-2012 och kom till på initiativ av en lokal skejtförening, Stockholm Sub Surfers. Total uppgick detta bygge till omkring 30 miljoner om man räknar med alla infrastruktursatsningar runtomkring parken. Då verkar ju inte 6,5 miljoner för en park i Genarp så mycket längre.

/av

Australien – ett paradis för skejtare

Australien är ett land som imponerar många tack vare sin storlek och sitt varierat klimat. Man hittar många av världens farligaste djur i detta land, både landbaserade djur och havsdjur. För den som vill ha lite av allt när det kommer till natur hittar man alltifrån öknar, regnskogar till storstadspuls och en avslappnande strandstil. Många svenskar söker sig till värmen och Australien för att antingen plugga eller backpacka runt i ett år. Vissa blir kvar medan andra väljer att dra vidare. Australien är inte bara ett paradis för den som älskar sol och vågor utan landet är även ett paradis för skejtare. Arkitekturen av de större städerna som Melbourne och Sydney bidrar till att många skejtare åker runt och gör tricks och så kallade stunts.

Skateboarding i Australien

Skateboard är inte en jättestor sport i Sverige men den börjar växa allt mer. Flera städer i Sverige har exempelvis investerat i skate-parker. Australien är ett land där en stor del av befolkningen är skejtare och man har ett flertal skateparker för de intresserade. Precis som nämnt innan är många skateplatser belägna i de centrala delarna av städerna. I Sydney är Martin Place ett populärt ställe att skejta på. Tack vare det fina och soliga vädret som Australien oftast bjuder på blir det till ett paradis för skejtare. En skejtare som tog svenskt VM-guld är Oskar Rozenberg Hallberg och skateboard har kommit att ta en plats i OS 2020 som kommer hållas i Tokyo. Det är ett stort steg för sporten och Australien har redan börjat fila lite på det OS-lag man skall skicka dit. Både USA och Australien är starka länder som har professionella skejtare.

För de som vill flytta till Australien

För den som vill flytta till Australien finns det en del sätt att göra det på. Man måste ha ett visum för att kunna komma in i landet. Det kan antingen vara ett studentvisum, ett work and holiday-visum eller att man blir sponsrad av ett företag. Väljer man att åka på ett work and holiday-visum måste man ha över 30 000 svenska kronor på sitt konto för att Australien skall se att man klarar sig när man väl är i landet. Många svenskar flyttar årligen till Australien för att känna på hur det känns att bo i ett land som är varmt året runt. Det kan verka läskigt först att flytta så pass långt bort men australiensare är ett vänligt och hjälpsamt folk. Vill man utforska skateboarding mer är Australien ett givet val.

/av

Longboarding – skateboarding i hög fart

Longboarding kan sägas vara en kusin till skateboarding, eftersom det vid ett första ögonkast ser likadant ut, men vid en närmare granskning skiljer sig åt både vad gäller utseende och utförande. Longboarding utförs, så som namnet antyder, på en longboard. Longboarden skiljer sig från en skateboard såtillvida att den är längre, har större hjul och är mer tålig. Allt detta gör att den lämpar sig väl för att köra i höga hastigheter längs med vägar och backar, eftersom de större hjulen ger bättre väggrepp och stabilitet.

Longboards används både som ett transportmedel och som sportutrustning, då det sker race i backar med longboard. I dessa race kan åkarna komma upp i hastigheter på 80 km/h, varför det är viktigt att man bär hjälm och annan säkerhetsutrustning, liksom att man kan bromsa ordentligt med brädan.

Om du ägnar dig åt longboarding, och tävlar i sporten, vill du sannolikt göra ett namn för dig och tydligt visa upp vem du är. Ett av de bästa sätten att göra det är att bära kläder som är särskilt designade utefter din stil och smak, med ditt namn på. Hos Printer hittar du ett brett utbud av coola kläder som passar vilken skater som helst, och som kan förses med valfritt tryck. På det sättet kan du stajla inte bara på brädan i backen, utan också med båda fötterna på jorden.

/av

Kläder och utrustning för skateboardåkare

Skateboard är en sport med risker, precis som många andra sporter som utförs i hög hastighet på ett rullande föremål (som olika cykelsporter). Därför är det viktigt att man tänker på att ha rätt kläder och utrustning på sig innan man ställer sig på brädan, vare sig man är glad amatör eller proffsåkare.

Något som är oumbärligt är till exempel en hjälm. De hjälmar som används inom skateboardåkning är vanligtvis rundade och ganska släta upptill, och har en form som skyddar huvudet från pannan hela vägen bak i nacken. Däremot täcker hjälmen inte öronen, och lämnar nackens sidor fria så att åkaren har full rörlighet med huvudet och så att sikten inte skyms av hjälmen. Designmässigt finns det nästan lika många olika hjälmar som det finns skateboardåkare, varför man alltid kan hitta en hjälm i en färg eller med ett mönster som man gillar.

En annan viktig del av en skateboardåkares utrustning är knäskydden, handledsskydden och armbågsskydden. Om man skulle ramla är dessa kroppsdelar nämligen de som kommer att ta emot den värsta stöten, och särskilt handlederna behöver extra stöd, eftersom det är stor risk att man får en fraktur i dem om man tar emot sig med händerna när man ramlar framåt (vilket är ens naturliga instinkt).

Även kläderna fungerar till viss del som skydd – om man ramlar kan ett par jeans och en tröja vara det enda mellan ens hud och asfalten, och kan bidra till att lindra eventuella skrapsår och brännskador från friktionen. Det är därför en bra idé att ha långa byxor och en långärmad tröja när man åker skateboard. I verkligheten är detta inte alltid möjligt – oftast åker man ju skateboard på sommaren, när det skulle bli alldeles för varmt att åka runt i heltäckande kläder – men om temperaturen tillåter det är det något man kan tänka på.

När det gäller skorna finns det egentligen inget särskilt att tänka på ur säkerhetsaspekt, mer än att man kanske inte bör åka skateboard i högklackat – men någon skulle knappast komma på den tanken ändå. De flesta åker istället i någon form av sneakers med platt sula, som ger en stabil bas att stå på och som sitter fast på foten när man hoppar och gör tricks.

Om du är på jakt efter en ny hjälm eller några nya, snygga skateboardkläder ska du gå in på Fritidsfabriken.se, som är den bästa friluftsbutiken på nätet. Där hittar du allt du behöver för olika typer av fritidsaktiviteter, både i form av kläder och skydd.

/av

Från vågor till trottoarer

Skateboardåkning har sina rötter i surfingen. De allra första versionerna av skateboards bestod av plankor eller trälådor där rullskridskohjul hade monterats på undersidan. De användes av surfare som ville surfa även när havet var stilla.

Trottoarsurfning

Det uppskattas att skateboarding uppstod i slutet av 1940-talet eller början av 1950-talet. Det var kaliforniska surfare som tröttnade på att inte kunna surfa när vågorna var för små och uppfann vad som kallades ”sidewalk surfing” vilket helt enkelt betyder trottoarsurfing. Vid denna tid blev klassisk surfing stor vilket kom att betyda att även trottoarsurfingen fick stort intresse.

Första skateboarden

Det är okänt vem som tillverkade den allra första brädan men det verkar som att det var flera personer som uppfann liknande idéer vid ungefär samma tidpunkt. Den första skateboarden till försäljning fanns att köpa i en surfaffär i Los Angeles och avsikten var att surfare skulle träna även när vattnet inte var optimalt. Butiksägaren lät producera rullskridskohjul tillsammans med Chicago Roller Skate Company vilka sedan sattes fast på träbrädor. Den ursprungliga skatingen innehöll samma manövrar som surfningen och man skejtade barfota.

Populariteten växer

Populariteten för skateboarding växte och vid 1960-talet fanns flera aktörer på marknaden i Kalifornien såsom Jack’s, Kips’, Hobie, Bing’s och Makaha. Dessa var surfingföretag och de byggde rullbrädor som liknande små surfingbrädor. De lät även premiera sina produkter genom att samla duktiga skejtare i team – något som lever kvar än idag.

År 1964 hände två saker som ytterligare fick skateboardens popularitet att växa; tv-programmet Surf’s Up visades på tv där flera skateboardåkare deltog och den första skateboardtidningen utkom under namnet The Quarterly Skateboarder.

Första tävlingen

Den första skateboardtävlingen hölls år 1965 i Anaheim i Kalifornien. Den kallades National Skateboarding Championships och sändes på tv. Då sporten fortfarande var i sin vagga fanns det enbart två typer av discipliner; freestyle och slalom.

Molnen hopar sig

Sportens popularitet under denna tid kan ses i försäljningssiffrorna från Makaha som sägs ha omsatt 10 miljoner dollar i försäljning av skateboards mellan 1963 – 1965. I det första numret av The Quarterly Skateboarder skrev grundaren en inspirerande inledare som dock talade om mörka tider:

”Dagens skejtare är grundare av denna sport – de är pionjärer – de är de första. Det finns ingen historia inom skateboarding – den görs just nu – av dig. Sporten utformas och vi tror att göra det rätta nu kommer leda till en ljus framtid för sporten. Det finns redan moln vid horisonten med motståndare till sporten som talar om förbud och restriktioner.”

Förbuden och restriktionerna kom. Redan inom ett par år var motståndarnas röster höga där de proklamerade att skejting var en mycket farlig sport, vilket fick företag att inte vilja sälja skateboards och föräldrar att inte vilja köpa dem. Det gick till och med så långt att skejting blev totalförbjuden i Norge ett decennium senare. Det här kan ses mer om i den norska dokumentärfilmen Brettkontroll.

/av

Svenske Ali Boulala om skejting, Baker Boys och dödsolyckan

Under 2015 gjorde Vice en dokumentär om Ali Boulala i serien Epicly Later’d men det är långt ifrån Boulalas första gång i rampljuset. Han har nämligen länge varit ett kändisnamn inom skateboardåkning som det både har fascinerats och fasats över.

Stockholm

Ali Boulala föddes i Stockholm 1979, men som Boulala själv säger i dokumentären så är namnet inte det minsta svenskt. Hans mamma var nämligen finländska och hans pappa från Algeriet och de båda träffades i Stockholm där de bildade familj.

Ett mysterium

Boulala var en mycket skicklig åkare som satsade allt och tog det mesta till sin yttersta punkt. Han säger själv att han valde skejtingen istället för skolan när skolan inte lät honom skejta. Som ung åkte Ali till USA och blev snart ett välkänt namn inom skateboardåkning.

Ali beskrivs som rolig, infektiös och lite av ett mysterium. Han var överallt och ingenstans. Ibland kunde han vara borta i långa perioder och journalisterna fann detta så fascinerande att de skrev artiklar om hur de försökte hitta Boulala istället för att skriva om intervjuer som de faktiskt haft med honom.

Dödsolyckan

År 2007 dödades skejtarkollegan Shane Cross i en motorcykelolycka i Australien där Boulala körde fordonet. De var både påverkade av alkohol och åkte utan hjälm. Ali Boulala har inget minne av olyckan men det sägs att männen åkte ett par varv runt kvarteret för att sedan krascha in i en vägg i 30 km/h. De båda slungades av motorcykeln och Shane dog nästan omedelbart medan Ali låg i koma under en tid. När han väl vaknade upp dömdes han till fängelse för vållande till annans död och spenderade sitt fleråriga straff i det australiska rättssystemet.

Alkohol och droger

I dokumentären ses en mycket ödmjuk man. Han har insett att han är drogberoende och har varit drogfri under en lång tid. Faktum är att det välkända namnet Baker Skateboards sägs komma från att skejtarna som associerades med detta, varav Ali Boulala var en, alltid var höga – de var ”baked” – och deras smeknamn blev således Baker Boys.

Under hela sitt fängelsestraff ska Ali dagligen ha önskat att det var han som dog istället för Shane Cross. Skulden har varit överväldigande och han har många gånger försökt att skriva till Shanes föräldrar för att be om ursäkt men ännu inte lyckats sätta orden på papper. I Boulalas lägenhet i Stockholm hänger en bild av Shane på väggen.

/av

Skateboardens olika åkstilar

Skateboardens olika åkstilar kan generellt bli indelad i två större grupper; skejting där åkaren utför trick med sin bräda och skejting där brädan används som transportmedel. I skejtarkretsar kan ordet stil även förknippas med skejtarkulturen, det vill säga hur en skejtare klär sig eller agerar.

Sex stycken större åkstilar känns igenom inom skejting:

  • Freestyle
  • Vert
  • Street
  • Park
  • Cruising
  • Downhill

De kan alla ses i videos på populära skateboardsajter såsom The Ride Channel.

Freestyle skateboarding

Det här är en av de äldre stilarna och sägs ha uppkommit redan under 1960-talet. Fokus ligger på flöde och teknik där tävlingar ofta involverar musik och koreografi. Stilen har utvecklats avsevärt i takt med att tricken har blivit allt mer avancerade.

Vert skateboarding

Ursprunget till vertskejting kommer från 1970-talet då det blev populärt att skejta i tomma simbassänger i folks trädgårdar. Denna så kallade ”pool riding” ledde till en åkstil där åkaren förflyttar sig vertikalt vilket idag görs mestadels på ramper och inkluderar trick.

Street skateboarding

I streetskejting använder åkaren det som finns tillhands inom den urbana miljön. Det kan vara trappor, ledstänger, blomlådor, diken, parkbänkar och så vidare. Åkaren utför olika tricks på, över och runt dessa föremål.

Park skateboarding

Parkskejting handlar om att skejta i ändamålsbyggda skejtparker. Här blandas element från bland annat vertskejting och streetskejting då parkerna ofta innehåller så kallade halfpipes eller quarterpipes liksom trappor och räcken.

Cruising

Inom cruising förekommer sällan några trick, istället handlar det om att färdas så långt och snabbt som möjligt utan att stanna. Åkaren färdas gärna genom stadsmiljöer, på rampar och genom skateparker.

Downhill skateboarding

Redan i början av 1970-talet var downhillskejting populär, alltså skejting där man färdas utför backar. Ofta används längre brädor som till en början ska ha påmint om skidor.

/av

No hands aerial

No hands aerial var det ursprungliga namnet på skejttricket som idag kallas för ollie. Det innebär att skejtaren och brädan lyfter upp i luften utan att skejtaren använder sina händer. Det är ett hänförande trick som har blivit väldigt populärt.

Tricket

Idag är ollien ett av de mest grundläggande tricken och ett av de trick som nybörjare lär sig först. I stora drag genomförs det genom att åkaren poppar, glider och hoppar på skateboarden – allt på en och samma gång. Först poppar man brädan genom att dess tail eller bakre del trycks ner i marken med den bakersta foten i snabb fart. Det får brädan att flyga upp. I snabb fart hoppar man och flyttar fram den främre foten så att brädan blir vågrät. Skejtare förklarar ibland trickets känsla som att brädan sugs upp mot fötterna.

Historien

Ollien uppfanns av Alan Gelfald år 1978 och namnet fick det av att Gelfald kallades för ”Ollie”. De första tricken utfördes i pooler eller så kallade bowls. Under 1982 visade Rodney Mullen upp en planmarks ollie för första gången under en tävling, där tricket hade utvecklats från Gelfalds ursprungliga trick. Idag används ollien mest i streetskejting.

/av

Arto Saari – finnen som blev världsbäst

 

Finländaren Arto Saari har nog inte gått obemärkt förbi hos någon skejtfantast. Han utnämndes till årets skejtare 2001 av tidningen Thrasher och anses vara en av världens bästa skateboardåkare.

Världsmästerskapen

Arto föddes år 1981 i staden Seinäjoki i västra Finland och han började åka skateboard från en ung ålder. Som 16-åring tävlade han i världsmästerskapen i Tyskland år 1998, vilket var första gången som han drog till sig ögonen från internationell publik. Det här blev startskottet på hans karriär. Han blev nämligen inbjuden av den professionella skateboardåkaren Danny Way att turnera i Kanada tillsammans med skateboardteam som Plan B, Platinum och Red Dragon.

USA

Det är dock hos Flip i USA som Arto har sitt hjärta och det är det team som han har associerats med under större delen av sin karriär. År 2001 fick han den ärofyllda utnämningen ”Skater of the Year” från Thrasher men framgången har inte kommit gratis. Endast 19 år gammal dog han nämligen nästan till följd av hjärnskador under uppvärmningen inför ett trick.

Tv och spel

Som den duktiga åkare han är, figurerar Arto i flera skateboardfilmer och han är även en spelbar karaktär i tv-spelen Evolution Skateboarding, Tony Hawk’s Underground med fler.

/av